Det känns inte konstigt för man har lärt sig på sistone att ingenting förvånar en längre eller borde inte det. Bibeln pratar om det här med att inte förvåna sig. Är förvåning en känsla? Vad leder förvåning till? Ibland blir man nyfiken. Troligen menas inte (och nej jag kan inte backa upp detta med ett bibelcitat) att man inte får utan endast inte behöver bli förvånad. I kontrast till nyfikenhet är det handlesförlamning som kan följa på förvåning och det kan ju vara ett hinder Bibeln förbereder oss (bible=basic instructions before leaving earth) på det som ska ske så vi kan vara redo. David Wilkersons profetia från mars i fjol är kanske något att fundera på. Samma typ skrev Synen någon gång på 70 talet och en del så vitt jag har förstått (har inte läst boken) har slagit in.
Nog om domedagsprofetior. Livet lunkar på (2009 gick med expresslunk) men en sak som stör mig är att jag inte satsar helhjärtat på någonting för tillfället. En massa saker drar mig åt olika håll och de saker jag gör mest intresserar mig inte så mycket. Gografin kommer ta hela våren i anspråk samtidigt som jobbet känns lite avdankat. Det börjar bli ont om tid och det är alltid nedslående då något misslyckas. Har på känn att jag kunde lyckas mycket bättre ifall någon kunde handleda mig på plats och inte via email från Österrike. Motioneringen vill jag få igång och har nog ganska goda aningar om det. Jag vill läsa böcker, se på filmer, spela spel, studera biologi men samtidigt få lärarpapper.
Samtidigt har jag den där gnagande känslan som jag garanterar att alla studerande har:"Tänk om jag valt fel ämne."
Att stiga in i papparollen har tagit 90 % av 2009. Elis är nog det bästa som hänt mig sen jag träffade Nica och före det då jag blev frälst. Helt smärtfritt har det inte gått och jag känner fortfarande att ett alldeles för stort intrång på min egen tid har gjorts. En vanesak, ja, men också något alla behöver. Jag vet jag behöver tänka mer på andra än mig själv men det går inte alltid över en natt.
Allt det jag har nu är saker jag fått. Mitt tack går till Givaren som alltid ger i överflöd. Lär mig vara tacksam, leva nu och satsa på det som gäller för tillfället. Hjälp min otro och peppa mig framåt.
Gått nytt 2010!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar